Genomförda seminarier
Nedan visas genomförda seminarier. Klicka här för att läsa om aktuella seminarier.
Nedan visas genomförda seminarier. Klicka här för att läsa om aktuella seminarier.
Den 23-24 oktober 2012 hölls ett symposium på Häringe slott, söder om Stockholm, om principer i och en mer konsekvent principuppbyggd skattelagstiftning.
Avsikten var att diskutera för- och nackdelar med en mer principbaserad skattelagstiftning, dvs. inte bara att detaljreglerna följer vissa principer (som bakomliggande rättspolitiska avsikter), utan att skattelagstiftningen i sig innehåller mer principer, som man kan falla tillbaka på när detaljreglerna inte ger svar. Ett exempel på en äldre (tydligare) sådan ordning (som väl får antas fortfarande gälla) är ”avdragsprincipen”, ”alla kostnader för intäkternas förvärvande och inkomstkällornas bevarande” i 20 § KL (som det hette en gång i tiden, innan ordet ”inkomstkällorna” försvann från lagtexten), men också inkomstbegreppet, dubbelbeskattningsprincipen, neutralitetsprincipen, likhetsprincipen, reciprocitetsprincipen, kontinuitetsprincipen etc. Alla finns i den skatterättsliga litteraturen och reglerna är ofta uppbyggda kring dem, men hur starkt stöd har de i lagstiftningen, vad skulle för- resp. nackdelarna vara med att lagfärsta dem som lex generalis och hur skulle det förhålla sig till legalitetsprincipen? Dessa och flera anknytande frågor diskuterades utifrån några av de mest vanligt förekommande skatteprinciperna.
Inledare var professor Peter Wahlgren, professor Petter Asp, professor Peter Melz, professor Anders Hultqvist, professor Christina Moëll, professor Robert Påhlsson, professor Mattias Dahlberg, docent Jan Kellgren och docent Roger Persson Österman. Moderator var f.d. EU-domare Stig von Bahr och professor Peter Melz (se vidare schema). Flertalet av de deltagande var från Sveriges olika juridiska fakulteter, näringsliv och konsultbyråer.
Avsikten är att symposiet ska sammanfattas i en rapport som kommer att publiceras här och i en skattetidskrift. Kopior av PP-presentationer: Wahlgren, Hultqvist, Moëll, Påhlsson, Melz 1 och 2, Dahlberg, Kellgren, Persson Österman. Inför slutdiskussion - Hultqvist 2.
Här följer några bilder från symposiet (foto: Anders Hultqvist):
Robert Påhlsson och likhetsprincipen. Peter Melz (moderator).
(Richard Arvidsson), Gustaf Lindencrona, Sven-Olof Lodin, Margareta Björkved och Maria Nelson (närmast), Björn Westberg, Kristina Ståhl, Mattias Dahlberg (främre bortre), Ann-Sophie Sallander, Jan Kellgren, Adriana Krzymowska och Jari Burmeister (bakre bortre).
Robert Påhlsson, Jan Kellgren, Mattias Dalberg, Peter Melz och Roger Persson Österman.
Björn Westberg, Kristina Ståhl, Sven-Olof Lodin oc Adriana Krzymowska.
Sven-Olof Lodin, Ann-Sophie Sallander, Kristina Ståhl och Gustaf Lindencrona (närmast). Mattias Dahlberg och Richard Arvidsson (i bakgrunden).
Björn Westberg, Peter Melz, Maria Hilling, Robert Påhlsson, och Adriana Krzymowska (rygg).
Petter Asp, Maria Nelson, Kristina Ståhl, Peter Melz och Stig von Bahr.
Richard Hellenius och Sven-Olof Lodin.
En viktig del i en fungerande rättsordning är rättssäkerhet i lagars utformning och utövning, för vilket förutsebarhetskriteriet betraktas som centralt i juridisk forskning. Men rättssäkerhet i form av förutsebarhet är inte enbart av vikt för det rättsliga systemet. Nationalekonomisk forskning visar hur även det ekonomiska livet är beroende av fasta spelregler och förutsebarhet i rättsutövningen.
Inom rättsekonomi (law and economics) studeras rätten utifrån nationalekonomiska utgångspunkter. Ett begrepp som är centralt inom rättsekonomisk forskning är transaktionskostnader - faktorer som försvårar, förhindrar eller fördyrar transaktioner mellan aktörer inom samhällsekonomin. Inför en affärsuppgörelse måste parterna räkna in de potentiella transaktionskostnaderna i kalkylen. Om dessa kostnader är svåra att kalkylera blir affären mer riskfylld, och om de beräknade transaktionskostnaderna är höga framstår affären som mindre attraktiv.
Detta är kanske särskilt relevant för skattelagstiftningen. Om det skattemässiga utfallet av en transaktion är osäkert så torde det ha stor inverkan på affärsparternas beslut.
Jur kand Patrick Krassén har i sin examensuppsats i skatterätt analyserat om det är det möjligt att beskriva rättssäkerhetsproblem i beskattningen som transaktionskostnader. Vid seminariet kommer han att presentera bakgrunden till frågeställningen, hur forskningsläget ser ut och sina slutsatser, samt vilken vidare betydelse en rättsekonomisk analys av rättssäkerhetsproblem i skattelagstiftningen kan ha.
Frågan är särskilt aktuell i diskussionen om de föreslagna (utvidgade) ränteavdragsbegränsningsreglerna – en medvetet vag lagstiftning!
Inledare: Jur kand Patrik Krassén.
Kommentarer: Docent Nils Karlsson, Ratio, och professor Anders Hultqvist, Stockholms universitet.
Datum: Torsdagen den 27 september 2012.
Tid: Kl 17.00-18.30.
Plats: Juridicum, Fakultetsrummet, plan 8, hus C, Stockholms universitet.
Anmälan: Seminariet är öppet och anmälan sker till Alexandra Alm, Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm eller e-post: alexandra.alm@juridicum.su.se.
Svensk skatterätt lever i många fall inte längre en isolerad tillvaro, utan kan vara beroende av EU-rätt, mänskliga rättigheter, ingångna dubbelbeskattningsavtal, OECD:s kommentarer till modellavtalet, andra länders rätt relaterade till dessa internationella system etc.
Att skriva lagstiftning som helt eller delvis inte kan tillämpas då den strider mot någon av dessa normer är är naturligtvis både ineffektivt och i många fall meningslöst. Därvid uppkommer olika metodfrågor vid beredningen av svensk lagstiftning om hur man bör arbeta och gå till väga när en lagstiftning kan påverkas av dessa internationella regler. Till viss del är det fråga om överordnade rättssystem, där dessa systems högsta instanser också kan ha utvecklat en viss praxis, men det kan också vara andra länders tolkning och tillämpning som i sin tur spelar in på dessa högsta instansers avgörande. Detta skulle i viss mån kunna kallas för en interaktiv rättsbildning. Ett aktuellt exempel på detta är t.ex. utgången i det nyligen avdömda målet om underwriting fees (C-540/09), dom 10 Mars 2011. Ett annat avser s.k. fishing expeditions, där en svensk utredning skall tillsättas och där internationella utredningar pågår..
Dessa och liknande frågor diskuterades på seminariet, efter en inledning av professor Anders Hultqvist, och vad detta borde få för konsekvenser vid beredandet av svensk lagstiftning.
Torsdagen den 28 april 2011 hölls ett seminarium, med docent Oskar Henkow från Lunds universitet som inledare, om hur genomförande av direktiv från EU bör gå till. Ett antal konstitutionella och EU-rättsliga problem problem aktualiseras och samtliga har sina för- och nackdelar. Lagstiftning på skatteområdet utgör ofta, i synnerhet på den indirekta skattens område, ett genomförande av direktiv från EU. Bestämmelserna i direktivet är ofta så klara och precisa att de, då tiden för genomförandet har gått ut, kan vara direkt tillämpliga (ha direkt effekt). Detta innebär i och för sig inte att bestämmelserna är så klara att det inte finns oklarheter vid tolkningen av bestämmelserna. Fråga uppkommer då hur detta ska hanteras vid genomförandet: Hur bör ”klara, precisa och ovillkorliga” bestämmelser i ett direktiv från EU genomföras i svensk rätt då direktivbestämmelserna i vissa fall är oklara, oprecisa och tvetydiga?
Det är rimligt att skattebetalarna får veta t.ex. när de ska betala skatt, men lagstiftaren löper ju en risk att få en fördragsbrottstalan på halsen om man gör ett förtydligande men tolkar EU-rätten fel. Ska oklarheter tillåtas, eller bör förtydliganden göras i svensk genomförandelagstiftningen, förarbeten eller på annat sätt?
Frågan diskuterades utifrån vilka krav som kan utläsas ur Lagrådets yttranden avseende hur en svensk lag som genomför direktiv ska utformas samt vilka krav EU-rätten ställer på ett genomförande. Exempel hämtades framförallt från genomförandet av det s.k. momspaketet som trädde ikraft den 1 januari 2010.
Diskussionen blev livlig och i synnerhet de svenska konstitutionella och EU-konstituionella frågorna illustrerade problemet med att ensidigt eller på EU-nivå skapa förtydliganden. Tills vidare är det nog ändå EU-domstolen som måste gå i bräschen för sådana förtydliganden i enskilda frågor och därvid också utreda ordentligt hur direktivet faktiskt tillämpas i de olika medlemsstaterna, vilket i praktiken sannolikt har stor påverkan på domstolens avgöranden - olika stater kan ju dessutom intervenera i målen - även om man på sikt skulle behöva ett allsidigt sammansatt organ inom EU med auktoritär makt som kan preccisera olika direktivbestämmelser.
En artikel av Oskar Henkow finns i EU-rättslig tidskrift och den kommer, om vi får förläggarens tillstånd, att inom kort lggas ut under fliken "rapporter".
Symposiet om kvalitetssäkring om skattelagstiftningen, med professor Peter Melz och professor Anders Hultqvist, som ansvariga för symposiet blev mycket intressant och lyckat.Hela lagstiftningsprocessen och vad som kan förbättras undersöktes. Utredningsstadiet, remissförfandet, departementsförfarandet, lagrådsbehandlingen, propositionsskrivandet, riksdagsbehandlingen och uppföljningen av lagstiftningen.
Under utredningsfrågan inledde professor Peter Melz, och den kommenterades av professor Anders Hultqvist och f.d. regeringsrådet f.d. EU-domaren Stig von Bahr. Frågan kom att diskuteras mest under eftermiddagen.
Intressant var också att höra hur departementsbehandlingen går till, vilket inleddes av finansrådet Per Classon, f.d. departementsrådet och nuvarande regeringsrådet Anita Saldén-Enerus samt skattejuristerna Ingrid Melbi (PWC) och Ulla Werkell (Fastighetsägarna i Sverige), vilka också tidigare varit verksamma inom finansdepartementet. Expeditionschef Torbjörn Gjölstad (Norge) förklarade hur det går till i Norge och vilka skillnader det är mot i Sverige.
Remissbehandlingen inleddes av f.d professorn, numera juristen vid Svenskt Näringsliv, Claes Norberg, och skattejuristen vid Skatteverket Per Danielsson. Medan Claes var mycket kritisk inledningsvis lämnade han också många förslag till förbättringar. Per berättade om hur Skatteverket både levererar svar, men också förslag till Finansdepartementet.
Därefter tog lagrådsordförandena Bo Svensson (f.d justieråd) och Rune Lavin (f.d. regeringsråd) över för att berätta om hur lagrådsgranskningen går till. Med några anektdoter och flera exempel visade de på att Lagrådet gör så gott de kan för att kvalitetssäkra lagstiftningen, allt från språkliga redidgeringar till ändringar i materiell lagstiftning.
Anna Wallin och Lennart Hedquist från riksdagens skatteutskott gav också sin bild från skatteutskottets behandling av regeringens skattepropositioner.
Under diskussionen kunde märkas att flertalet av invändingarna avsåg kvalitetssäkringen under utredningsarbetet. Det konstaterades att är viktigt med erforderlig tid för utredningen, hellre en expertkommitté eller en ensamutredare än med politiskt influerad kommitté. Andra viktiga aspekter som framfördes var hearings, transparens och frihet för en utredning, att det är bra om utredningen ger rum för vetenskaplighet (fristående forskning), att arbetet ger utrymme för empiri, situationsanpassning och att det, vid behov, finns resurser för en snabb "tätning av luckor".Lagstiftning, i allmänhet, men snabblagstiftning i synnerhet, måste efter ett tag följas upp och utvärderas (sannolikt regelmässigt).
Detta bör vara förankrat vid en stark politisk styrning. Politiker, ekonomer och jurister måste bli bra på att förstå varandra för att säkra ett gott utrednings- och lagstiftningsresultat.
Remissbehandling bör inte, som nu skett i ett antal fall, ske sommartid. Även om politiska bedömningar är viktiga, bör den också vara inriktad på att söka specialistkompetens, i synnerhet i detaljerna, där den bör låtas påverka regelutformningen. Ofta kan det vara mest viktigt att söka de remissinstanser som har specialistkompetens för att slutresultatet skall bli bra. Motiven bör, efter att de politiska målen fastställts, sedan ta sikte på de specialistsynpunkter som framförts.
Många ansåg att det svenska utredningssystemet och de svenska motiven redan håller en hög kvalitét, men att större fokus på vad som framförts ovan, skulle kunna göra dem ännu bättre. Det var således en rådande mening under seminariet att det skulle kunna bli en än bättre kvalitét i skattelagstiftningen om man kvalitétssäkrar redan på utredningsstadiet, än att man tror att detta kan ske i den sista delfasen av lagstningsarbetet. Då är det ofta dåligt om tid och svårt att ändra ett lagstifningsförslag, vilket tyvärr visar sig ibland (kanske allt för ofta) på grund av den tidspress som getts till Lagrådets granskning och den efterföljande behandlingen av lagrådsyttrandet. Så mer stöd till utredningarna och större fokus på de aspekter som framförts ovan torde leda till ett bättre resultat av det utredningarna producerar, och därmed bättre skattelagstiftning. Som nämnts är en snar (sannlikt regelmässig) uppföljning av genomförd lagstiftning också av stor betydelse.
Vi manipuleras varje dag utan att uppfatta det. Påverkan rör de mest skilda saker. I flera fall har hela strategier etablerats och kunskapen utvecklas successivt. Manipulation sker på många sätt. I butiker finns varor som säljs mest frekvent längst in, så att vi på vägen exponeras för så många produkter som möjligt. Det finns också exempel på rättsliga kopplingar. Vid vägarbeten har utrangerade men i övrigt autentiska målade polisbilar använts som rekvisita för att få passerande att sänka hastigheten. En annan ansats är att kombinera kameror för hastighetsövervakning med attrapper. Det går också att styra människors beteende genom att vinkla information. Mycket handlar därtill om att begränsa möjligheter, att styra våra val, och detta sker regelmässigt utan att vi tänker på det.
Manipulation kan användas även i skattesammanhang, som komplement till eller i stället för lagstiftning. Professor Peter Wahlgren, Stockholms universitet, inledde med att presentera allmänna teorier om manipulation och hur dessa även kan användas som ersättning för eller komplement till lagstiftning. Under seminariet presenterades och diskuterades också ett antal exempel på hur skatteintäkterna och regelefterlevnaden faktiskt kan påverkas genom dold styrning av människors beteende.
Tekniken är kraftfull och det är därför rimligt att diskutera i vilken mån manipulation bör få användas i dessa sammanhang. Ett exempel som nämndes var t.ex. uppmärksamheten kring informationsutbytesavtalen som fått mycket större effekt än det reella innehållet i dem. Frågor som ställdes och diskuterades var om samhället (kanske främst Skatteverket) bör använda dolda budskap, bygga bort valmöjligheter och utnyttja utstuderade psykologiska rön för att åstadkomma lagenligt beteende. Gränsen mellan tillåten och otillåten påverkan ansågs nog ligga mellan vad som kan ske utan att öka de skattskyldigas lagenliga börda och det handlingsutrymme som finns inom lagstiftningen. I huvudsak bör dock Skatteverket ligga så nära den juridiska sanningen som möjligt, för att inte förlora i förtroende.
Den omständigheten att Skatteverket redovisar sina ställningstaganden, även avseende det som kallas skatteupplägg, ansågs vara ok, bara verket då också redovisar de rättsliga grunderna för sitt ställningstagande. Vidare diskuterades positiva stimulii i stället för reaktiva, straffande åtgärder. Måhända kan Skatteverket nå längre med förebyggande och positiva åtgärder, en utveckling som Skatteverket också självmant slagit in på.
I vad mån kan detta öka ytterligare och var gränserna för manipulation går upptog den mesta tiden av diskussionen. Seminariedeltagarna var emellertid överens om att vi fått en delvis ny begreppsvärld och ett nytt synsätt att också ta i beaktande i framtiden.